Vuonna 2012 ja 2013 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen toiminta-alueella oli mittavia tulvia eri puolilla maakuntia. Varsinkin syksyn 2012 tulvat, jotka syntyivät kovan rankkasateen seurauksena, olivat odottamattomat tyypilliseen kevättulvaan verrattuna. Puoli vuotta myöhemmin, keväällä 2013, kevättulvat osuivat osittain samoille seuduille, jotka kärsivät tulvavahinkoja jo syksyn tulvissa.

Näiden kahden tulvavuoden jälkeen Etelä-Pohjanmaan, Keski-Pohjanmaan ja Pohjanmaan maakuntaliitot sekä Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus lausuivat yhteisenä toiveena parantaa kansalaisten ja muiden toimijoiden varautumista riskitilanteisiin. Tästä syntyi Tehostettu tulvatiedottaminen ja varautuminen -hanke, joka käynnistyi vuoden 2015 alkupuolella ja jatkuu vuoden 2016 syksyyn.
Hankkeessa pyritään ensisijaisesti välittämään tietoa erityisesti tulviin liittyvistä riskeistä, joihin pystyy varautumaan ennakkoon. Tarkoitus on tuottaa kansantajuista tietoa tulvista ja patoturvallisuudesta. Lisäksi yksi hankkeen osa on kartoittaa keinoja siihen, miten riskialueiden toimijat pystytään tulvatilanteessa tavoittamaan nopeasti.
Kuluneena kesänä tehtiin Kyrön- ja Lapuanjoen pengerrysalueiden maanomistajille ja asukkaille kysely tulviin varautumisesta ja tulvatiedottamisesta. Kyrönjoella ja Lapuanjoella on laajoja pengerrettyjä peltoalueita, joille johdetaan tulvavesiä, kun tulva uhkaa asutusta. Pengerrysalueet on mitoitettu kerran 20 vuodessa toistuvalle tulvalle, joten veden johtaminen pengerrysalueille on suhteellisen harvinainen tilanne.
Kyselyyn tuli 274 vastausta, eli vastausprosentti oli noin 36 prosenttia. Lähes 60 % ilmoitti, etteivät olleet kokeneet tulvista aiheutuneita vahinkoja. Monet kuitenkin pitivät ajatusta tulvavaroituspalvelusta hyvänä ja 35 % vastaajista oli valmis heti liittymään palveluun. Vastaajista 78 % kannatti tekstiviestiä varoituspalvelun kanavana.
Lisäksi kysyttiin nykyisestä tiedottamisesta. Vastaajien mielestä ajankohtaista tietoa tulvista niiden etenemisestä oli saatavilla ja enemmistön mielestä ennakoivaa tiedottamista tulvista samoin kuin tulvanaikaista tietoa oli saatavilla riittävästi. Jälkitoimenpiteistä ja vakuutusasioista tiedottamista toivottiin selkeästi lisää. Vastaajien käyttämät tiedotuskanavat olivat varsin perinteisiä, reilusti yli puolet saivat tulvatietonsa sanoma- ja paikallislehdistä, televisiosta ja radiosta. Internetin ja sosiaalisen median osuudet jäivät pieniksi, vaikka niissä on paljon mahdollisuuksia saada lisätietoa.
Kyselyn tulosten pohjalta hankkeen puitteissa jatketaan tulvatiedottamisen kehittämistä. Työn alla on jo varoituspalvelun toteuttaminen Kyrön- ja Lapuanjoen pengerrysalueille tekstiviestipohjaisena. Toivon mukaan asia etenee suunnitelmien mukaisesti, jolloin jo loppuvuoteen mennessä pääsisimme palvelun testausvaiheeseen. Mikäli järjestelmä osoittautuu käytännölliseksi, on olemassa suunnitelmia jatkaa palvelun kehittämistä koskemaan myös muita vesistöalueita.
Omatoimisen varautumisen tarvetta korostetaan edelleen ja koetetaan tavoittaa mahdollisimman monipuolinen yleisö. Omatoiminen varautuminen ei välttämättä vaadi suuria asioita. Tärkeintä on, että ennakkoon on olemassa ajatus siitä, miten toimia uhkaavan tilanteen sattuessa. Jos koti sijaitsee tulva-alueella, voi olla syytä varautua myös hankkimalla tarvikkeita tulvavahinkojen ehkäisemiseksi. Siihen riittää vaikkapa rakennusmuovi ja hiekkasäkit. Tutustu ELY-keskuksen ja pelastuslaitosten yhteiseen esitteeseen tulviin varautumisesta: LINKKI ESITTEESEEN
Hankkeella on verkkosivu, josta löytyy koottuna myös linkkejä muihin tietolähteisiin: http://www.ely-keskus.fi/web/tulvatpohjanmaa
Tehostettu tulviin varautuminen ja tulvatiedottaminen -hankkeen koordinoinnista vastaa Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus. Hankkeen toteutukseen osallistuvat keskeisesti maakuntien liitot ja alueen pelastuslaitokset (Etelä-Pohjanmaa, Pohjanmaa, Keski-Pohjanmaa ja Pietarsaari) sekä Lapuanjokirahasto ja Kyrönjokirahasto.
Satu-Mikaela Burman
Projektipäällikkö
Tehostettu tulviin varautuminen ja tulvatiedottaminen -hanke, Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus




***************************************************************************************************
Översvämningsinformationen förbättras, invånarnas beredskap effektiveras
År 2012 och 2013 inträffade stora översvämningar runtom i landskapen i NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde. Särskilt översvämningarna hösten 2012, som uppstod som en följd av kraftiga störtregn, var oväntade i jämförelse med ett typiskt vårflöde. Ett halvt år senare, våren 2013, drabbades delvis samma områden av vårflödena.

Efter dessa två år med översvämningar uttalade landskapsförbunden i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten samt NTM-centralen i Södra Österbotten en gemensam önskan om att förbättra medborgarnas och övriga aktörers beredskap för risksituationer. Detta alstrade projektet Effektivare beredskap och information inför översvämningar, som startade i början av år 2015 och kommer att pågå till hösten 2016.
Projektets mål är i första hand att förmedla information om risker särskilt i anslutning till översvämningar och hur man kan förbereda sig på dem. Syftet är att producera lättfattlig information om översvämningar och dammsäkerhet. En del av projektet består av att kartlägga på vilket sätt aktörerna i riskområden snabbt kan nås vid översvämningar.
Under sommaren 2015 gjordes en enkät till markägare och invånare i invallningsområdena längs Kyro älv och Lappo å. Längs Kyro älv och Lappo å finns stora invallade åkerområden, dit flödesvatten leds om översvämningen hotar bebyggelsen. De invallade områdena är dimensionerade för översvämningar som förekommer en gång på 20 år. Det är alltså en relativt sällsynt situation att vatten leds ut till de invallande områdena.
Enkäten gällde beredskap inför översvämningar och synen på översvämningsinformation och fick 274 svar, d.v.s. ungefär 36 %. Nästan 60 % uppgav att de inte hade drabbats av översvämningsskador. Många ansåg dock idén om en varningstjänst för översvämningar vara god och 35 % av de som svarade genast ville ansluta sig till tjänsten. Av de svarande understödde 78 % användningen av textmeddelande som kanal för varningstjänsten.
Utöver detta frågades i enkäten om den nuvarande tillgången på information. I svaren ansågs att det fanns tillgång till information om hur översvämningarna framskrider och majoriteten ansåg att det finns tillräckligt med föregripande information och likaså information under översvämningar. Betydligt mer information önskades om åtgärderna efter översvämningar och försäkringsfrågor. De svarande använde sig av tämligen traditionella informationskanaler, rejält över hälften uppgav dags- och lokaltidningar, tv och radio som informationskällor. Internet och sociala medier utgjorde en liten andel, fastän de ger tillgång till rikligt med tilläggsinformation.
Utgående från enkätens resultat fortsätter arbetet med att utveckla översvämningsinformationen. Arbetet med att utveckla en tjänst med varningar via textmeddelande till invallningsområdena längs Kyro älv och Lappo å pågår redan. Förhoppningsvis framskrider arbetet enligt planerna och tjänsten skulle vara i testfasen före slutet av året. Om varningssystemet visar sig vara praktiskt, finns det planer på att utveckla tjänsten vidare till att gälla andra avrinningsområden.
Vikten av egen beredskap betonas ytterligare och man försöker nå invånare och övriga aktörer så mångsidigt som möjligt. Egen beredskap fordrar inte nödvändigtvis stora saker. Det viktigaste är kanske att det på förhand finns en tanke på hur man ska agera om en hotfull situation inträffar. Om hemmet ligger i ett översvämningsområde, kan det vara skäl att bereda sig genom att skaffa tillbehör för att förebygga översvämningsskador. Det kan räcka med byggplast och sandsäckar. Bekanta dig med NTM-centralens och räddningsverkens gemensamma broschyr om översvämningsskydd för småhus: LÄNK TILL BROSCHYREN
Projektet har en webbplats, där länkar även till andra informationskällor har samlats: http://www.ely-keskus.fi/web/tulvatpohjanmaa (välj svenska i övre kanten till höger)
För koordineringen av projektet Effektivare beredskap och information inför översvämningar ansvarar NTM-centralen i Södra Österbotten. I genomförandet av projektet deltar i centrala roller landskapsförbunden och räddningsverken (Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten) samt Fonden för Lappo å och Fonden för Kyro älv.
Satu-Mikaela Burman
Projektchef
Projektet Effektivare beredskap och information inför översvämningar, NTM-centralen i Södra Österbotten


