Vårdbiotoperna – spår av det traditionella jordbruket

”Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng,
Solen står på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng
Hör min vackra visa kom sjung min refräng.
Tärnan har fått ungar och dyker i min vik,
ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik
och se så många blommor som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.”

Så lyder första versen av Rönnerdahls sjösalavals skriven av Evert Taube på 1940-talet.

Det finns gammal stocklada och stenar i dem här foto.

Bild 1: Steniga betesängar med gamla stocklador och dungar av hagmarker hör till landskapsbilden för vårdbiotoperna. Bilden är tagen från Bergö, Malax.

Många äldre sånger samt konstverk reflekterar det traditionella jordbruket och landskapsbilden som på den tiden var aktuell. Förr var lågvuxna och artrika ängar en vanlig syn i vardagen. När dagen gryr råmar mjölkkorna i beteshagen bredvid stugan i väntan på att bli mjölkade. De första solstrålarna når hagmarkens träd där hästarna vilar i skuggorna. Fåglarna kvittrar, fjärilarna vaknar till liv och doften av ängens blommor fyller lungorna. En fin dag som denna slås och bergas vinterfoder från ängarna precis som tidigare generationer hade gjort, lyckligt ovetande om framtidens bekymmer och stora förändring i landskapsbilden.

Holmarna i skärgården betades av får där de upprätthöll en artrik och lågvuxen vegetation.

Bild 2: Holmarna i skärgården betades av får där de upprätthöll en artrik och lågvuxen vegetation. Bild tagen från Yttre utstenarna i Korsnäs.

Traditionellt jordbruk grundar sig på boskapshushållning och slåtter, vilket bidragit till utformningen av dessa, ofta öppna, artrika landskap. Arter anpassade sig till den miljö vi människor hade skapat och upprätthållit i flera hundra år, men på 1950-talet då jordbruket moderniserades, ändrades situationen. Jordbrukets metoder effektiverades genom att ta i bruk motordrivna maskiner och konstgödsel för att öka på skörden så mycket som möjligt. Betesängar gjordes om till åkrar som gödslades, samt skogsbeten gjordes om till ekonomiskogar. Boskapen betade inte heller lika mycket utomhus och många gårdar slutade med sin djurskötsel, vilket ledde till att betesmarkerna började växa igen gå miste om sin forna prakt. Hallon och unga trädplantor började ta rot, samt snabbväxande och högvuxna arter tog över området då betestrycket försvann, vilket ledde till att de storvuxna växterna och träden konkurrera ut de kortväxta växterna. Artmångfalden minskade och allt fler arter och naturtyper blev utrotningshotade eller skyddsvärda.

Bild 3: Hästdrivna jordbruksredskap sattes åt sidan och motordrivna maskiner togs i bruk. Spår av det traditionella jordbruket lever kvar på flera ställen. Bild tagen från Malax.

En nationell inventering av de befintliga vårdbiotoperna utfördes på 1990-talet och det var tydligt att naturtyper och arter knutna till vårdbiotoperna är hotade. Efter den föregående inventeringen kan kulturlandskapens tillstånd ha ändrats och nu inverteras de igen under åren 2018-2021 för att få en uppdaterad information över hur situationen ser ut för vårdbiotoperna i Finland. År 2019 inventerades områden i Närpes, Kristinestad, Korsholm, Malax, Korsnäs, Kaskö, Vörå, Halsua, Perho, Kurikka och Ilmajoki. Nationellt värdefulla vårdbiotoper är ytterst sällsynta i Österbotten men ett flertal regionalt värdefulla områden förekommer. Många vårdbiotoper har försvunnit helt eller håller på att försvinna, speciellt små betesmarker inne i byarna. Dock har nytt intresse för vårdbiotoperna etablerats och allt fler stora strandängar tas i bruk som betesmark för att bevara och återuppliva de värdefulla naturtyperna och artrika floran, samtidigt som öppna landskap gynnar bland annat fåglar och andra arter.

Fåren tittar nyfikna mot fotografen.

Bild 4: Nyfikna får lurpassar i norrlandsstarren på högstarrstrandängen under vårdbiotopsinventeringen i Korsholm.

Bloggaren Sonja Still och hon står under trä.
Sonja Still
Planerare
NTM-centralen i Södra Österbotten

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.