Vilka artskyddsprojekt är på gång på NTM-centralen i Södra Österbottens område?

Bevarandet av den biologiska mångfalden är en av NTM-centralens centrala naturskyddsåtgärder, en viktig del av detta är skyddet av hotade arter. Fokus ligger främst på de arter som kräver brådskande skydd, arter som kräver särskilt skydd samt habitat- och fågeldirektivets arter (se tabell 1 för förklaringar). Möjliga skyddsåtgärder för artförekomsterna diskuteras med några års mellanrum i prioriteringsförhandlingar mellan NTM-centralen, Finlands miljöcentral (SYKE), Forststyrelsen och sakkunniga. Mer information om prioriteringsförhandlingarna och arter som kräver brådskande skydd hittas på miljo.fi -sidan (enbart på finska).

BegreppFörklaringNämns i lagstiftningen
Art som kräver brådskande skyddArtlista som används av miljöförvaltningen för att underlätta prioriteringen av de arter som kräver skyddsåtgärderNej
Art som kräver särskilt skyddEn art som uppenbart hotas av utrotning. NTM-centralen kan fatta ett gränsdragnings-beslut för att skydda områden som är viktiga för artens fortlevnad.Naturvårdslagens 47§ och 48§
Habitat- och fågeldirektivens arterEU-direktiv. De arter som omnämns i bilagorna är skyddade på EU-nivåNaturvårdslagens 49§. Habitatdirektivet (92/43/EEG) och Fågeldirektivet (79/409/EEC)
Tabell 1. Begreppsförklaringar


Inventeringar och skyddsåtgärder

Baserat på prioriteringsförhandlingarna bestäms vilka artförekomster som är mest brådskande att inventera. Under inventeringen kontrollerar NTM-centralens arbetstagare eller konsulter om arten ännu förekommer på området, om livsmiljön är lämplig för arten, eventuella hot och eventuella skötsel- eller skyddsåtgärder. Utgående från resultaten bestäms vidare åtgärder. Alternativen är att inga åtgärder krävs, fortsatt uppföljning, skydd och skötsel. Vilket alternativ som är aktuellt beror bland annat på nuläget och hotbilder samt artens juridiska status och krav på livsmiljön. NTM-centralen strävar alltid efter att utföra skydd och skötsel i samarbete med markägaren.

De projekt som utfördes år 2021 var:

Inventering av glasört (Salicornia perennans) i Jakobstad och Larsmo skärgård. Glasörten (bild 1) är en starkt hotad växtart som växer på så kallade saltskonor (fläckar med en hög salthalt i marken) på strandängar. Största hotet mot arten är att strandängarna växer igen. I Jakobstad och Larsmo finns antagligen Finlands rikligaste förekomstområde av arten och populationerna har inventerats så gott som årligen i över ett årtionde. Nästan alla förekomstområden sköts antingen genom bete eller slåtter/gräsklippning som utförs av markägarna. Helheten är fortsättningsvis positiv. Vissa populationer minskar medan andra ökar.

Maassa kasvava suolayrtti.
Bild 1. Glasört. Bild: Heli Jutila, Österbottens vatten och miljö r.f. 2021.

Skötsel av lämpliga ängar för sotnätfjärilen (Cinxia diamina) i Kristinestad. Sotnätfjäril (bild 2) är en starkt hotad fjärilsart som förekommer på friska och fuktiga ängar samt på ängar vid stranden av vattendrag. Larvernas värdväxt är flädervänderot (bild 2). Arten hotas främst av att lämpliga ängar växer igen eller tas i åkerbruk. Sotnätfjärilen är ett annat långvarigt projekt, som har pågått sedan 2010-talet. De första åren utfördes inventeringar, skötsel har utförts på några ängar de senaste fem åren. De aktuella skötselåtgärderna är främst slåtter och röjning. Åtgärderna resulterade i att fyra ängar på sammanlagt 6,43 ha sköttes hösten 2021.

Perhonen, joka lepää kukalla. Taustalla lisää kukkia.
Bild 2. Sotnätfjäril på flädervändrot. Bild: Mika Rahko 2002.

Inventering av stor natebock (Macroplea pubipennis) i Larsmo. Stor natebock (Bild 3) är en nära hotad vattenlevande skalbagge som är fridlyst och omnämns i habitatdirektivets andra bilaga. Största hoten är muddring, byggande vid vatten samt förändringar i vattenkvaliteten. En möjlig förekomst av arten hittades i Larsmo redan 2017 då det utfördes inventeringar som en del av det nationella VELMU-projektet. Sommaren 2021 utförde sakkunniga en noggrannare inventering på det potentiella förekomstområdet för att bekräfta artidentifieringen samt fastställa utbredningen. Flera små förekomster påträffades.

Meriuposkuoriainen roikkuu heinästä tai muusta vastaavasta.
Bild 3. Stor natebock. Bild: Panu Välimäki, Albus luontopalvelut oy, 2018.

Inventering av de hotade fjärilsarterna kareltrågspinnare (Nola karelica) och blomrismätare (Aspitates gilvaria) på två myrar i Ilmola och Lappo. Kareltrågspinnaren är en sårbar art som kräver särskilt skydd. Kareltrågspinnaren förekommer främst på tallmyrar och de tvååriga larverna lever första året på rosling och andra året på hjortron. Blomrismätaren (bild 4) är en sårbar art som främst förekommer på mossar. Larverna lever främst på rosling och hjortron. Båda arterna hotas främst av dikning och torvbrytning. Kareltrågsspinnaren påträffades inte på någotdera området, men den varma och torra sommaren kan ha förkortat eller tidigarelagt artens flygtid. Blomrismätare hittades på det ena området, på samma område fanns även lämpliga livsmiljöer för kareltrågspinnaren.

Luumittari eli jonkinlainen perhonen kiipeää heinikon keskellä heinänkortta pitkin.
Bild 4. Blomrismätare. Bild: Panu Välimäki och Netta Keret, Albus luontopalvelut, 2021.

Inventeringar av de hotade skägglavsarterna gropig skägglav (Usnea barbata), grenskägglav (U. chaetophora), spretig skägglav (U. fulvoreagens) och sprickskägglav (U. wasmuthii) på 20 olika områden i Alavo, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Korsholm, Vasa, Bötom, Nykarleby och Etseri. Den gropiga skägglaven, grenskägglaven (bild 5) och sprickskägglaven är starkt hotade arter som kräver särskilt skydd medan den spretiga skägglaven är starkt hotad. Arterna hotas främst av det moderna skogsbruket och/eller att gamla skogar försvinner. Inventeringarna gjordes för att få en bättre bild av läget, eftersom de flesta av förekomsterna var tiotals år gamla observationer och exakta koordinater var okända. Enbart en av de tidigare kända förekomsterna hittades, men några nya observationer av hotade skägglavarter gjordes på inventeringsområdena.

Jäkälää roikkuu puusta. Taustalla mättäitä.
Bild 5. Grenskägglav. Bild: Pekka Halonen, Tmi Luontotieto Carex, 2021.

Inventeringar av de hotade mossarterna nordisk klipptuss (Cynodontium suecicum), vedsäckmossa(Calypogeia suecica) och tandad knottmossa (Rhabdoweisia crispata) på fyra olika områden i Alajärvi, Storå och Kaustby. Den nordiska klipptussen är en sårbar och fridlyst art som omnämns i habitatdirektivets II bilaga och som främst förekommer på klippväggar som skuggas av barrskog. Vedsäckmossan (bild 6) är en starkt hotad art som kräver särskilt skydd och som främst växer i friska och lundartade moskogar samt i skogskärr. Den tandade knottmossan är en starkt hotad art som kräver särskilt skydd och som växer i sprickor och håligheter på klippväggar. Arterna hotas främst av skogsbruk samt att andelen gammal skog och död ved har minskat. Inventeringarna gjordes för att få en bättre bild av läget. Av de inventerade förekomsterna hittades enbart en, men några andra hotade mossarter hittades också.

Kosteaa kantopaanusammalta.
Bild 6. Vedsäckmossa. Bild: Esa Hankonen, T:mi Esa Hankonen, 2021.

Inventering av hedvitmossa (Sphagnum molle) på nio olika mossar i Alavo, Kauhajoki och Storå. Hedvitmossan (bild 7) är en starkt hotad art som kräver särskilt skydd och som nämns i habitatdirektivets femte bilaga. Arten växer främst på näringsfattiga myrar och tallmyrar och hotas främst av dikning och torvbrytning. Hedvitmossa hittades på sex av områdena, några av dessa förekomster var inte tidigare kända.

Kosteaa nummirahkasammalta.
Bild 7. Hedvitmossa. Bild: Olli Autio och Iiro Ikonen, 2019.

Inventering av hotade mossarter vid två kalkbrott. Områdena är ovanligt artrika och på grund av den höga kalkhalten i berggrunden och marken finns där arter som inte hittas någon annanstans på NTM-centralen i Södra Österbottens område. Flera av dess arter är hotade. Åtta hotade, nära hotade eller regionalt hotade mossarter hittades på områdena.

Projekt som inleddes 2021:

  • Uppgörande av skötselplan för en förekomst av glasört i Larsmo. Detta är det enda förkomstområdet som inte är i aktiv skötsel och området är därmed på väg att växa igen. Därmed planeras röjningar plus slåtter eller bete på området.
  • Förberedelser för ett gränsdragningsbeslut för stor natebock i Vasa. Planeringsarbetet påbörjades, men artens skyddsstatus som en art som kräver särskilt skydd ändrades 2021 och därmed bör skyddsalternativen ses över igen.
  • Åtgärds-/skötselplan för ett av de ovan nämnda kalkbrotten. Målet är att möjliggöra fortsatt brytning utan att de hotade arterna på området riskeras. Aktuella åtgärder är till exempel att styra brytningen till områden där det inte finns några hotade arter, men om det inte är möjligt, försöker man flytta artförekomsterna till ett nytt ställe. Det kan även bli aktuellt med röjning av igenväxande områden för att skydda arter som är beroende av en öppen levnadsmiljö. Planen görs i samarbete med gruvbolaget och Forststyrelsen.

På kommande 2022

NTM-centralerna ansöker årligen om pengar från miljöministeriet för att kunna utföra inventeringarna, göra planer etcetera. Denna ansökan görs under februari, därför är det ännu inte helt klart exakt vilka projekt som är aktuella det kommande året. Bland annat planeras uppdaterande inventeringar av sotnätfjärilen, inventeringar av de hotade växtarterna ishavshästsvans (Hippuris tetraphylla) och dvärglåsbräken (Botrychium simplex) samt uppgörande av ett par skötselplaner för den hotade växtarten fältgentiana (Gentiana campestris).

Ann-Sofie Åstrand
Naturskyddsexpert
NTM-centralen i Södra Österbotten

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.