Aktuellt inom vatten- och havsvården

Vattenvården rullar på i sexårscykler och vi förbereder oss som bäst inför nästa period som gäller åren 2022 – 2027. Perioden som börjar år 2022 är samtidigt den sista, vilket innebär att vi borde ha god status i de flesta av våra vattendrag. Den moderna planeringen av vattenvården startade i början av 2000-talet, och mycket har gått framåt sen dess. Vattnens status beaktas alltmer inom verksamhet som påverkar vattnens status, även inom verksamhet som inte är tillståndspliktig, t ex jordbruk och skogsbruk. Vi har fått nya, fina datasystem som lagrar och kopplar ihop all slags information som behövs inom planeringen av vattenvården. Användningen av geografiska datasystem har gett helt nya möjligheter att jobba med vattenvården. I Vattenkartan kan alla intresserade hitta information om ytvatten och grundvatten i Finland.

Programmet för effektiverat vattenskydd, som startade våren 2019, ger oss extra medel att förbättra vattnens status. Regeringen beslutade att det ska beviljas 69 miljoner euro i finansiering av åtgärder inom jord- och skogsbruk, vattendragsrestaurering, hantering av vatten i städer, miljöfarliga vrak samt forskning och utveckling under perioden 2019-2023. Vi har gjort en karta över de objekt på vårt område som hittills fått finansiering bl.a. via effektiveringsprogrammet.

Havsvården har hittills planerats mest på nationell nivå, men målet är nu att bättre sammankoppla vattenvården och havsvården regionalt. De tre österbottniska landskapen har länge varit föregångare vad gäller samarbete inom åarnas och älvarnas områden. I älvdelegationerna samlas representanter från olika sektorer för att diskutera och komma överens om hur vattendragen bäst ska tas om hand. Motsvarande samarbete saknas ännu för kusten och havet i vårt område.

Hur står det till med våra vatten då? Enligt den senaste statusbedömningen som gäller perioden 2012-2017 kan vi se endast små förbättringar i vattnens status. De flesta vattenförekomster har en ekologisk status som är måttlig eller sämre. En god ekologisk status innebär att t ex fisk, bottendjur, vattenväxter och de mikroskopiskt små växtplanktonen har påverkats endast litet av mänsklig verksamhet. Vid bedömningen granskas också vattnens fosforhalt, kvävehalt, surhet, siktdjup mm., samt strukturella förändringar såsom dammar och invallningar. Förbättringen av vattendragens status tar tid. Läckaget och utsläppen av näringsämnen från land till vatten har pågått under en lång tid och det räcker länge innan genomförda vattenvårdsåtgärder märks i vattendragens status.

Utkasten till uppdaterade åtgärdsprogram inom vattenvården publiceras på hösten 2020. Då har alla möjlighet att ge feedback på programmen. Utkastet till åtgärdsprogram för havsvården publiceras lite senare. Vi informerar bl.a. i dagspressen, på NTM-centralernas webbsidor och webbsidan www.ymparisto.fi/sv-FI/Paverka_vattendragen då samråden börjar.

Anna Bonde
Ledande sakkunnig
Vattenresursenheten
NTM-centralen i Södra Österbotten

 

Pienistä puroista kasvaa suuri joki

Kohta on vihdoinkin taas kesä! Monet ovat jo suunnitelleet kesälomaviikkonsa ja odottavat kesämökille pääsyä tai uuden matkakohteen tutkimista auringosta ja uimisesta nauttien. Kesäkuukausina kesävieraat ja turistit kansoittavat taas rantoja. Ihmiset ovat kautta aikojen viettäneet aikaa vesistöjen äärellä ja asettuneet asumaan niiden lähelle. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen alueen asutukselle tunnusomaista on sen keskittyminen nauhamaisesti jokien ja järvien varteen. Vesistöjä on aikoinaan käytetty vilkkaasti esim. kalastukseen ja puutavaran kuljettamiseen. Nykyään vesistöjä käytetään lähinnä virkistysmielessä sekä viihtyisyyden lisäämiseksi.

Suomessa jätevesipuhdistuksen säännöksistä on keskusteltu pitkään eduskunnassa ja hallituksessa sekä sanomalehdistössä aina ruohonjuuritasolle asti. Haja-asutusalueiden jätevedenpuhdistuksen lainsäädäntö on muutettu useaan otteeseen ja muutoksia on taas tulossa. Monet kysyvät ”Miksi jätevettä on ylipäätään tarpeen puhdistaa?”.

Yksi kotitalous tuottaa vuodessa runsaasti jätevettä, joka on peräisin keittiöstä, kylpyhuoneesta ja wc:stä. Jätevesi sisältää vaarallisia bakteereja ja jäteveden fosfori- ja typpitasot ovat luonnolle haitallisen korkeita – ja pitkällä tähtäimellä myös ihmisille vaarallisia. Vaaralliset aineet kulkeutuvat hitaasti pohjaveteen, mutta vahingoittavat nopeammin myös vesistöjä ja talousvesikaivoja. Liian korkeat ravinnemäärät vesistöissä johtavat rehevöitymiseen, mikä puolestaan aiheuttaa leväkasvua vedessä, kuten esim. myrkyllisiä sinileviä. Sinilevät, tai oikeammin sanottuna syanobakteerit, voivat olla ihmisten ja eläinten terveydelle haitallisia.

ELY-keskuksen alueen (Pohjanmaan, Keski-Pohjanmaan ja Etelä-Pohjanmaan) vesistöjen ekologinen tila on erityisesti lähellä rannikkoa tyydyttävä, välttävä tai jopa huono, ja hyvän tilan saavuttaminen vaatii toimenpiteitä kaikilla alueilla. Vesien laadun heikentäjät ovat lähinnä rehevöityminen, kiintoaineet, happamat sulfaattimaat sekä vesistöjen rakenteen muutokset, kuten padot ja perkaukset. Ravinnekuormitus ja kiintoaineet ovat peräisin maataloudesta, haja-asutuksesta, metsätaloudesta ja turvetuotannosta. (Vesien tila hyväksi yhdessä, raportit 102/2015)

Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen alueella on lukuisia vesistöjä ja pohjavesialueita sekä pitkä pohjois-eteläsuuntainen rannikkokaistale Kokkolasta Kristiinankaupunkiin. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen toiminta-alueella liittymisprosentti jätevedenpuhdistamoihin on noin 67 % suhteessa asukaslukuun (2012). Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen alueella on vähiten liittyjiä jätevesiverkostoon. Meidän alueellamme jätevesiverkostojen laajentamistarpeet ovat olleet suurempia kuin muualla massa, joten siksi verkostojen laajentamistoimet ovatkin olleet vilkkaita eri puolella ELY-keskuksen aluetta. Jätevesiverkostojen ulkopuolelle jää jokseenkin tiheään asuttuja alueita, joihin on järkevää laajentaa verkostoja. Viime vuosina elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on omalta osaltaan keskittynyt jätevesiverkostojen laajentamisen edistämiseen tiheään asutuille alueille vesistöjen ääreen sekä pohjavesialueilla.

Valtakunnallisen jätevesiohjelman perusteella ELY-keskus on vuosina 2012 – 2016 omalla toiminta-alueellaan myöntänyt vesihuoltoavustusta kunnallisille jätevesiverkostoille yhteensä noin 4,6 M€. Tämän myötä yli 5000 kiinteistöä on voitu liittää jätevesiverkkoon samalla kuin on luotu mahdollisuudet alueiden jatkokehitykselle tulevaisuudessa. Vuosina 2012 – 2016 myönnettiin avustusta noin 10 M€ siirtoviemäreille ja yhdysvesijohdoille mm. Kokkolan ja Pietarsaaren seuduilla sekä Suupohjassa (Närpiö-Teuva-Kaskinen). Valtioneuvoston mukaan uusille vesihuoltohankkeille ei enää myönnetä valtionavustuksia vuoden 2016 jälkeen.

 

Pjelax, Närpiö. Manuela Tigerstedt, 2016.

 

 

 

 

Merkittävä osa asutuksesta sijaitsee kuitenkin harvasti haja-asutusalueilla, ja näillä alueilla jätevedenkäsittely tapahtuu jatkossakin kiinteistökohtaisesti, mikä useimmilla kiinteistöillä, etenkin herkkien alueiden läheisyydessä, vaatii toimenpiteitä jätevedenkäsittelyn tehostamiseksi.

Vuodesta 2012 on järjestetty systemaattista jätevesineuvontaa haja-asutusalueilla ELY-keskuksen toiminta-alueella. Vuosina 2012 – 2016 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on myöntänyt avustusta yhteensä 662 500 € Jässi-jätevesineuvontahankkeelle. Tähän asti hankkeessa on tehty 2900 kiinteistökohtaista neuvontakäyntiä. Hanke jatkuu vuonna 2016 ja suuntaa tänä vuonna toimintaansa uusiin kuntiin.

 

Kunnat, joissa on annettu Jässi-hankkeen kiinteistökohtaista neuvontaa vuosina 2012 – 2015 (Karttapohja: Maanmittauslaitos 06/2015)

 

 

 

 

Toivotan kaikille oikein mukavaa ja lämmintä kesää. Toivottavasti saatte nauttia ihanista uintiretkistä puhtaissa vesissä!

 

Jenny Skuthälla
Vesitalousasiantuntija
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus

 

********************************************************

Många bäckar små gör en stor å

Snart är det äntligen sommar igen! Många har redan planerat in vilka sommarveckor man ska vara ledig och ser fram emot att få fara ut till sommarstugan eller upptäcka ett nytt resmål där man får njuta av sol och bad. Under sommarmånaderna befolkas åter stränderna av sommargäster och turister. Folk har i alla tider varit intresserade av att vistas och bosätta sig kring vattendragen. Karaktäristiskt för bosättningen i Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område är att den är koncentrerad i form av band längs älvar, åar och sjöar. Vattendragen har i tiderna använts flitigt för bl.a. fiske och transport av virke. Idag används vattendragen främst i rekreationssyfte och för att höja trivselfaktorn.

Bestämmelser kring avloppsreningen i Finland har debatterats under en längre tid i riksdag och regering samt i dagspressen ända ner till gräsrotsnivå. Lagstiftning gällande avloppsrening i glesbygd har ändrats ett antal gånger och ändringar är åter på tapeten. Många ställer sig frågan ”Varför behöver man överhuvudtaget rena sitt avloppsvatten?”

Ett hushåll producerar varje år mängder med avloppsvatten från kök, badrum och toalett. Detta vatten innehåller farliga bakterier och en hög halt av fosfor samt kväve som är skadliga för naturen – och i långa loppet även för oss människor. De farliga ämnena tar sig långsamt ner till grundvattnet men skadar i snabbare takt även vattendrag och hushållsvattenbrunnar. För höga mängder näringsämnen i vattendrag leder till övergödning vilket i sin tur gynnar tillväxt av olika alger i vattnet, bl.a. giftiga blågröna alger. Blågröna alger, eller rättare sagt, cyanobakterier kan vara hälsofarliga för människor och djur.

Den ekologiska statusen för vattendragen inom NTM-centralens område (Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten) är speciellt närmare kusten måttlig, otillfredsställande och t.o.m. dålig och för att uppnå ett gott tillstånd krävs åtgärder på alla områden. Faktorer som försvagar vattnens kvalitet är främst övergödning, belastning av fasta substanser, sura sulfatjordar samt förändringar i vattendragens struktur, såsom dammar och rensningar. Belastningen av näringsämnen och fasta substanser härstammar från jordbruk, glesbygdsbosättning, skogsbruk och torvtäkter. (Tillsammans för god vattenstatus, rapporter 102/2015)

Inom Närings-, trafik- och miljöcentralens område finns många vattendrag och grundvattenområden samt en lång kustremsa från Karleby i norr till Kristinestad i söder. I Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens verksamhetsområde är anslutningsprocenten till avloppsreningsverken ca 67 % i förhållande till invånarantalet (2012) och är det verksamhetsområde som har landets minsta antal anslutna till avloppsnätet. Behovet av att utvidga avloppsnäten har varit större här än på andra håll i landet och därför har utvidgningen av avloppsnät också varit livlig på många håll inom NTM-centralens område. Utanför avloppsnäten finns tämligen tätt bebyggda områden där det är förnuftigt att bygga ut avloppen. Under de senaste åren har närings-, trafik- och miljöcentralen för sin del fokuserat på att främja utvidgningen av avloppsnäten till tätt bebyggda områden i närheten av vattendrag och inom grundvattenområden.

På basis av det riksomfattande avloppsprogrammet har NTM-centralen under åren 2012-2016 beviljat vattentjänstunderstöd för kommunala avloppsnät inom det egna verksamhetsområdet totalt ca 4,6 M€. I och med detta har mer än 5000 fastigheter kunnat anslutas till avloppsnät och man har skapat möjligheter för vidare utveckling av områden i framtiden. Åren 2012-2016 beviljades ca 10 M€ i bidrag för överföringsavloppsledningar och förbindelsevattenledningar i bl.a. Karlebyregionen, Jakobstadsregionen samt i Syd-Österbotten (Närpes-Östermark-Kaskö). Enligt statsrådet beviljas inte mer statsstöd för nya vattentjänstprojekt efter år 2016.

 

 

Pjelax, Närpes. Manuela Tigerstedt, 2016.

 

 

 

En betydande del av bosättningen ligger dock glest i glesbygden och avloppsvattenbehandlingen i dessa områden bör även i framtiden skötas fastighetsvis, vilket på de flesta fastigheter, speciellt i närheten av känsliga områden, fordrar åtgärder för att effektivera avloppsvattenbehandlingen.

En systematisk avloppsvattenrådgivning i glesbygden har sedan år 2012 pågått inom NTM-centralens område. NTM-centralen i Södra Österbotten beviljade sammanlagt 662 500 € i bidrag för avloppsrådgivningsprojektet Jässi under åren 2012-2016. Hittills har projektet utfört över 2900 fastighetsvisa rådgivningsbesök. Projektet fortsätter under år 2016 och riktar sin verksamhet till nya kommuner.

Kommuner där Jässi-projektets fastighetsvisa rådgivning givits under åren 2012-2015 (Kartbotten: Lantmäteriverket 06/2015)

 

 

 

 

 

Önskar er alla en riktigt skön och varm sommar och hoppas att ni får njuta av härliga simturer utan en tanke på stinkande avloppsvatten!

Jenny Skuthälla
Vattenhushållningsexpert
NTM-centralen i Södra Österbotten

Projekten ger möjligheter – samverkan och vattenvård i praktiken

”De allmänna målen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen är att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön så att ytvattnens och grundvattnens eller Östersjöns status inte försämras samt att deras status är åtminstone god” Så står det i Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/20004). På detta följer en 9 punkter lång lista på NTM-centralernas uppgifter: karakterisering och klassificering av vattnen, utredningar över mänsklig inverkan och ekonomi, insamlande av information om skyddsområden och vattentäkter, bereda övervakningsprogram, förvaltningsplan och åtgärdsprogram, samt fullgöra andra uppgifter som ålagts av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet… Långa planeringsprocesser, många möten och diskussioner, styrt och Byråkratiskt… Jo!

 

 

 

 

 

Bild: Anna Källberg

 

Men sist och slutligen är målsättning ganska enkel och klar; våra ytvatten (åar, sjöar och kustvatten) skall vara i sådant skick att många olika arter av fisk trivs och kan ätas utan begränsningar och inga algblomningar förorsakade av övergödning förekommer. För grundvattnens del gäller det att se till att vattenkvaliteten är sådan att vattnet kan användas som hushållsvatten ifall det behövs och att reserverna inte minskar.

Bild: Charlotte Haldin

NTM-centralens roll som myndighet är ganska låst till planeringen och de lagstadgade uppgifterna i arbetet för att uppnå målen, speciellt i dessa tider med begränsade resurser. Förverkligande av åtgärder faller på andra. Genom projekt finns det möjlighet att genom extern finansiering, vanligen via EU, att även jobba med dessa saker i praktiken. Inom Södra Österbottens NTM-central har vi en lång historia av projektverksamhet. Listan med projekt som vi varit delaktiga i har genom åren blivit ganska lång. I mitt minne dyker projekt som ”God miljö för Larsmo-Öjasjön”, ”Lappajärvi-Life”, ”CATERMASS” och ”BEFCASS”, ”SeaGIS”, ”Lapuanjoen tila ja kunnostus” förutom de projekt som jag själv varit involverad i ”Rinnande vatten i Kvarken-RIVI”, ”Förlivskraftiga småvatten i Kvarkenregionen-FLISIK” + diverse andra projekt som vi via projekten samarbetat med.
Bild: FLISIK-projekt

Det som stått på agendan har varit praktiskt arbete med att stensätta rensade bäckar, leda tillbaka vattnet till utdikade myrar, minska belastningen av näringsämnen, fasta partiklar, surhet och metaller genom olika former av vattenskyddsåtgärder. Hälsosam omväxling i ett annars mycket pappersdominerat arbete.

Mycket av projektens verksamhet är också informationsspridning, diskussion med allmänheten, skogsägare och näringsidkare. En viktig del är också att lära sig helt nya saker eller att se gamla saker från en ny sida, förstå hur andra fungerar, tänker och hurudan deras verklighet ter sig. Och jag tänker inte förringa nätverkandet i detta arbete; Du lär känna folk med specialkunskap, vet vem du skall kontakta då du söker svar. Det leder ofta till nya lösningar på gamla problem, eller utmaningar som man väl numera hellre skall tala om. Tillsammans kommer man ofta på nya lösningar som fungerar!

Bild: Vincent Westberg

Förhoppningsvis leder allt detta till att fisk och fiskarnas mat småkrypen i framtiden trivs bättre i våra vatten. Även människorna mår bättre, trivs och fröjdas invid vatten där man kan simma och, fiska eller bara njuta av vyerna och vattenskvalpet.

Fortsättning följer med projektet VIMLA- Vatten och Människan i Landskapet (mera information på kommande så småningom på adressen: vimlavatten.org)

 

Charlotte Haldin
Överinspektör
NTM-centralen i Södra Österbotten