Utlokaliserat nordiskt samarbete

I höstas öppnades en möjlighet att ta sig en närmare titt på det nordiska samarbetet eftersom kollegan Jens tog studieledigt och det behövdes någon som skötte hans uppgifter som koordinator för Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp för Miljö och Ekonomi. Uppdraget är utlokaliserat till en nationell myndighet. I detta fall till Närings-, trafik-och miljöcentralen i Södra Österbotten. Lön och resekostnader för koordinatorn står Nordiska Ministerrådet för. Arbetsuppdraget definieras från Nordiska Ministerrådets sekretariat i Köpenhamn och i arbetsgruppen är alla nordiska länder, samt självstyrelseområdena Grönland och Åland, representerade. De flesta länder har utsett medlemmar till arbetsgruppen från både miljöministeriet och finansministeriet.

NME mandat och arbetssätt

Enligt det mandat som Nordiska ministerrådet gett arbetsgruppen är vår överordnandemålsättning att bidra till att det miljöekonomiska perspektivet inkluderas i miljö-, finans-, närings-, forsknings- och innovationspolitik och därmed i samhällsutvecklingen. Därtill skall vi bidra till att utveckla en kostnadseffektiv miljö- och klimatpolitik genom utveckling och analyser av ekonomiska styrmedel, som t.ex. miljöskatter och avgifter. Vi skall bidra till att genomföra det nordiska samarbetsprogrammet för miljö och klimat 2019-2024 och de frågor och projekt vi driver skall vara relevanta, politiskt prioriterade och aktuella.

Arbetet består främst i att fundera ut utredningar och analyser som uppfyller ovanstående kriterier och sedan via öppna utlysningar hitta konsulter/organisationer som kan göra utredningarna för arbetsgruppens och Nordiska Ministerrådets räkning. Just nu jobbar vi med teman som kolinlagring, miljöskatter och grön finansiering. Rapporter på frågor som arbetsgruppen jobbat med hittas på hemsidan: https://www.norden.org/en/organisation/nordic-working-group-environment-and-economy-nme

Gemensamt språk eller ändå inte?

Från första stund, då jag tog över jobbet har jag fascinerats av att kunna skicka iväg mail ut till de nordiska länderna, självstyrelseområdena inte att förglömma, och få svar på en blandning av skandinaviska språk som alla förstår! Förstås, måste man komma ihåg att undvika finlandismer som kiva, palaver, sakkännare, utan använda trevligt, möte och expert istället. Och så skall man kanske inte i förstahand bjuda svenskarna på örfilar…

Sedan har vi de klassiska orden som har olika betydelse i de olika länderna. Semester har vi bara i Finland och Sverige. På andra håll i norden är man på ferie. När dansken eller norrmannen ber dig vara rolig, så uppmanar han dig inte att dra en vits utan att ta det lite lugnare. Vilket i mitt fall kan behövas. Tålamod är inte min starka sida. Orden stad, by, bygd och landsbygd kan skapa stor förvirring i nordiska sammanhang. En svensk eller finlandssvensk by är en dansk eller norsk stad, typ Köpenhamn. Medan stad lätt misstas för sted som är det allmänna ordet för ställe eller plats i Norge och Danmark. Landsbygd är vanligen en liten by på danska, medan norrmännen anammat samma betydelse för ordet som i Finland och Sverige. Och så har vi då överkursen när det gäller möjliga missförstånd. Norrmannen som meddelar ”Jeg får dessverre ikke anledning til å delta på møtet” betyder inte att han på ett bryskt sätt meddelar att mötet är onödigt utan att han helt enkelt inte har MÖJLIGHET att delta. Det viktigaste i detta sammanhang är dock inte skillnader eller riskerna till missförstånd utan hur lika våra språk är och hur väl det fungerar bara man VILL förstå varandra, TROTS skillnaderna. När det kommer till isländskan är det förstås lite mera komplicerat. Då kanske det behövs en kurs.

Språkkursutbud i Reykjavi

Likheter och olikheter – Intressant och lärorikt

Det nordiska samarbetet är absolut mera än historisk ”belastning”! Vi har i många frågor liknande utmaningar. Alla nordiska länder har satt upp ganska ambitiösa mål när det gäller minskningen av CO2-utsläppen. Även om utmaningarna ser väldigt olika ut för t.ex., Norge som oljeproducerande land, Island med sina varma källor, eller platta Finland utan olja. Avfallshantering är en annan fråga som förenar, men där lösningarna kan och i vissa fall måste vara olika. Hur fixar man t.ex. avfallshanteringen på Grönland med en befolkning på 57 000 i ca 65 byar/städer och med en yta på 2 miljoner kvadratkilometer, UTAN vägar.

Ur ett större perspektiv har man också insett styrkan i nordiskt samarbete i förhållande till resten av världen. Med en enad nordisk front i förhållande till EU t.ex. är man starkare än det enskilda nordiska landet, då man vill driva frågor med gemensamt intresse.

Vårmöte i Reykjavik

Flygbild över Reykjavik

En av de mera spännande upplevelserna som t.f. koordinator för nordiska arbetsgruppen för Miljö och Ekonomi (NME) var arbetsgruppens vårmöte i Reykjavik. Lite nervöst var det förstås. Första mötet med många av arbetsgruppsmedlemmarna. Fungerar videomötestekniken? Hur var det med tidsskillnaderna? Tre timmars skillnad mellan Helsingfors och Reykjavik innebär att man tänker till lite extra i samband med planeringen av agendan och tidsplanen.

Men mötestekniken fungerade, inte helt perfekt, men ok. Mötesutrymmena stod det isländska miljöministeriet för. Utsikten var det inget att klaga på, trots att det inte plaskade några valar i viken.

Utsikt från mötesrummet

Valar utanför kontorsfönstret var arbetsgruppens grönländska medlems naturaförmån. Efter en och en halvdag av intensivt möte, några beslut och många nya planer och  projektidéer var NME:s vårmöte i hamn och det var dags för mig som t.f. koordinator att packa ihop dator, mötespapper och mig själv och påbörja hemresan. Trött men samtidigt full av energi och ivrig att fortsätta arbetet. Fick dessutom i farten det sista nordiska landet ”avbockat”. Kvarstår nu självstyrelseområdena. Åland är redan avklarat, kvar är Grönland och Färöarna…

Vårhälsningar från Reykjavik där krokusarna höll på att blomma ut den 9.4., då snöstormen rasade hemma i Vasa.

Krokusar

Lotta Eklund
Koordinator, Nordiska arbetsgruppen för Miljö och Ekonomi (NME)
NTM-centralen i Södra Österbotten

 

 

Nordiskt miljösamarbete

Som en aningen udda kuriositet kan nämnas att det från NTM-centralen i Södra Österbotten även utförs nordiskt miljösamarbete i form av Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp för miljö och ekonomi (MEG), som koordineras från Vasa. MEG:s huvudmål är att bidra till skapandet av en ekonomisk utveckling som bygger på hållbara produktions- och konsumtionsmönster, så att miljöbelastning och ekonomisk tillväxt inte kopplas samman. Målsättningen är att bidra till att samhällsutvecklingen styrs baserad på en aktiv och koordinerad miljö-, finans-, närings-, forsknings- och innovationspolitik samt att en stadigt ökande resurseffektivitet, reducerad miljöbelastning och ökad välfärd inom naturens toleransgränser kan uppnås.

20161101 Nordiska rådets session i Köpenhamn 2016. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

20161101 Nordiska rådets session i Köpenhamn 2016. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Det nordiska samarbetet strävar till att dela goda erfarenheter och exempel mellan regionerna. Trots att man inom Norden har såväl olika förvaltningsstruktur, miljö som varierande samhälls- och produktionsmönster, så är man eniga om att man genom att samarbeta kan både spara resurser och förbättra resultaten jämfört med om varje land eller region agerar enskilt. Det nordiska miljösamarbetet har varit framgångsrikt på många fronter och har genom att i olika forum tala med en röst fått mycket större inflytande än vart land för sig skulle åstadkommit.

De nordiska miljöarbetsgrupperna jobbar med att ta fram ny, eller sammanställa redan existerande, kunskap, fakta och andra underlag för att beslutsfattare skall kunna ta väl underbyggda beslut om olika miljöärenden. MEG, som är en tvärsektoriell arbetsgrupp, med medlemmar från såväl miljö- som finanssektorn, har som främsta målgrupper beslutsfattare som jobbar inom EU, OECD och nationella myndigheter. För att nå brett ut till dessa målgrupper framställer gruppen sina rapporter på engelska, med sammanfattningar på ett skandinaviskt språk. Alla rapporter som tas fram är gratis att ladda ner från Ministerrådets hemsida www.norden.org/meg

organic-waste

MEG har under senaste år jobbat med policyutvecklingen på tre områden: ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, arbetet kring grön ekonomi samt betalning och förvaltning av ekosystemtjänster som sina fokusområden. Nedan presenteras ett litet axplock av initiativ som gruppen jobbar med för tillfället.

I Norden har såväl det politiska som näringslivssamhället i allt större grad börjat ta till sig konceptet om cirkulär ekonomi som en nyckel till att säkra en miljömässigt och ekonomiskt hållbar framtid. Genom att föra in ”end-of-life”-produkter och material igen i värdekedjan kan man undvika både miljö- och ekonomiska kostnader för onödig utvinning av råvaror som minskar miljöbelastning och ekonomiska utgifter i samband med bortskaffande av avfall. Stigande priser på råvaror, konsumenternas krav på miljövänligare produkter och nya tekniska möjligheter driver också jakten på ökad resurseffektivitet längs värdekedjan. För att lyckas med detta så jobbar man mycket med identifiering och avlägsnande av formella och informella hinder som begränsar användningen av t.ex. avfall som en resurs. Branscher som genomlysts är t.ex. textil, mat, byggnad och elektronik för att nämna några.

Gröna ekonomier är ett ständigt aktuellt tema och inom vilket mycket har åstadkommits de senaste åren när man börjat ställa större krav vid mera miljöanpassade offentliga upphandlingar, vilket är ett viktigt sätt att uppnå reducerad miljöpåverkan från både konsumtion och produktion. Offentliga upphandlingar är en viktig drivkraft vid övergång till en grönare ekonomi i takt med att volymen av statliga ramkontrakt på upphandling av varor och tjänster med betydande miljöpåverkan förväntas öka. De offentliga upphandlingarnas volym ger inflytande på marknaden, och upphandlingar med ambitiösa miljökrav kan vara en drivkraft för grön innovation och skapa en dominoeffekt, vilken samtidigt kan leda till minskad miljöpåverkan och skapa nya jobb och exportmöjligheter.

MEG har för närvarande även ett pågående projekt där man ser över nya kriterier för Svanen-miljömärkning av gröna fonder och obligationer. Utbudet av ”gröna fonder” växer kontinuerligt, men det har ofta saknats en systematisk oberoende kontroll av tredje part om deras innehåll. Den nordiska miljömärkningen Svanen har setts kunna fungera som oberoende och pålitlig tredje part och för vilken man nu tar fram kriterier för miljö / sociala / governance (ESG)-krav, som skall kunna erbjuda fondförvaltare möjlighet att ansöka om Svanen-miljömärkning av enskilda fonder från år 2017.

nmr-logo-sv

Ekosystemtjänster är ett koncept som vunnit mark inom miljöförvaltningen de senaste åren och som i allt större grad börjar tas i bruk i olika sammanhang. Ekosystemtjänster kan kort beskrivas som de funktioner hos ekosystem som direkt eller indirekt gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Olika arbetsgrupper inom Nordiska Ministerrådet har under de senaste åren sett över vilka tjänster som olika ekosystem (hav, kust, sjöar, skog, landskap m.fl.) bidrar med och man är nu i gång med att sammanställa dessa resultat i en kort och illustrativ policy-note främst riktad till beslutsfattare och andra målgrupper. Inom NTM-centralen jobbar även Botnia-Atlantica-projekten SeaGIS2.0 och VIMLA med att identifiera de ekosystemtjänster som finns här i Kvarkenregionen.

Jobbet som nordisk miljökoordinator är både intressant och lärorikt och man får en överblick över de olika miljöproblem och -intressen som olika regioner i Norden arbetar med. Trots mångfacetterade utmaningar och intressen som länderna och de självstyrande områdena har att beakta, så brukar man ofta ganska enkelt nå konsensus inom arbetsgrupperna om projektinnehåll och insatsområden för kommande år. Regel är att man vid mötena talar sitt eget språk, så för koordinatorn som är sekreterare vid mötena så är nog språkörat satt på test under mötena och nattflyget hem till Vasa igen känns som avkoppling när instruktionerna enbart ges på tre språk.

Länkar till mera information:

Miljö- och ekonomigruppen: www.norden.org/meg

Publikationer: http://www.norden.org/sv/publikationer

perus_jens_5835

Jens Perus
Koordinator
NMR-MEG NTM-centralen i Södra Österbotten