INSPECT, säsong 2

Interreg Botnia-Atlanticaprojektet INSPECT, invasive species eradication and control har strax avslutat den andra fältsäsongen av två. För er som missat oss så arbetar vi med bekämpning av invasiva främmande växter och målarterna för vårt projekt är vresros (Rosa rugosa) och jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Vi utför bekämpningsarbetet genom att testa fram de effektivaste bekämpningsmetoderna, de bästa kommunikationsmedlen och den lämpligaste arbetskraften.  

NTM-centralen i Södra Österbotten är samordnande stödmottagare och våra övriga parter i Finland är Forststyrelsen, Vasa stad och Pro Agria Etelä-Pohjanmaa. På den svenska sidan samarbetar vi med Västerbottens Länsstyrelse och Umeå kommun.  

Tre unga kvinnor som jobbade med projektet i detta året.

För NTM-centralens del sköttes fältarbetet av våra ypperliga praktikanter inom INSPECT Marianne och Anna, tillsammans med Lappo ås praktikanter Salla och Lari. Inom ramen för INSPECT utfördes talkoarbete genom uppryckning och pelargonsyra testades som bekämpningsmetod. Tillsammans med Kurikka och Seinäjoki testades Viekasprojektets solotalko, artiklar skrevs i lokaltidningar och på flera bibliotek sattes utställningar upp. 
Praktikanterna skrev också en mer detaljerad redogörelse om deras breda arbetsfält i den här bloggen (wordpress.com)

Alla parter har samarbetat med personal, praktikanter, långtidsarbetslösa, företagare, markägare, talkokrafter av olika slag och getter. Detta har gett oss möjlighet att testa bekämpningsmetoder som klippning, uppryckning, grävning, olika kemiska bekämpningsmedel, täckning, utmattning och bete. Två fältsäsonger är tyvärr en kort tid att bekämpa dessa växter. Det är sannolikt att man behöver ungefär tre år för bekämpning av ett bestånd av vresros eller jättebalsamin och vi behöver samla kunskap från andra aktörer och göra kvalificerade uppskattningar om vårt arbete. Vi har inte bara bekämpat växtbestånd i fält, vi har också varit aktiva inom kommunikation och information. INSPECT finns på de sociala medierna facebook och instagram och vi varit med i lokala och nationella medier, gjort oss synliga i terrängen och samhället, föreläst i skolor och på läger. Dessutom har vi varit i direkt kontakt med markägare och hållit informationsmöten med olika föreningar. Även om invasiva främmande arter har fått större uppmärksamhet de senaste åren så finns ännu okunskap och missuppfattningar om ämnet. Eftersom det är ett så utbrett problem behöver vi engagera allmänheten och vägen till bekämpning går genom upplysning.  

Figur ur INSPECTs kommunikationsplan som visar hur informationsspridning leder till aktion. 
Figur ur INSPECTs kommunikationsplan som visar hur informationsspridning leder till aktion. 

Allt detta arbete har gett oss ett omfattande material för att kunna ge rekommendationer till myndigheter, föreningar, företag och privatpersoner. Vi gör det genom att publicera handböcker om våra målarter. I handböckerna vill vi förmedla hur man ska ta sig an olika utmaningar när man bekämpar invasiva främmande växter. Handböckerna ska kunna användas oavsett om man bekämpar ett litet bestånd på sin gård eller om man bekämpar alla bestånd i en kommun. Handböckerna ska vara tillgängliga i PDF-format på nätet och vill man trycka upp dem så ska det också vara möjligt. Därtill utvecklar vi ett digitalt verktyg som ska finnas på INSPECTs hemsida, genom vilket man enkelt ska kunna klicka fram vilken metod som lämpar sig för ens situation. 

I nuläget då vårt fältarbete är avslutat arbetar vi med att analysera våra resultat. Vi har testat många metoder inom flera områden så det är en hel del att se över. Det är rätt många faktorer att beakta för bägge arterna. Man behöver bland annat tänka på vem som bekämpar, vad denne har för resurser, om bestånden är tillgängliga, hur terrängen ser ut och om vattendrag finns i närheten. Detta är en intressant utmaning, eftersom vi vill göra en övergriplig bok med tydliga rekommendationer. 

När vi klarat av denna utmaning och publicerat både handböcker och ett digitalt verktyg så planerar vi att få hålla ett slutseminarium. INSPECT har sammanfallit med coronapandemin, vilket betytt att samarbetsparterna knappt har kunnat träffa varandra, framför allt har vi inte kunnat resa mellan länderna. Vi hoppas att äntligen få träffa varandra och andra intressenter i person på slutseminariet och få bygga vidare på samarbetet kring främmande invasiva arter, för detta projekt är endast en del i en lång kamp mot ett allvarligt miljöhot. 

Bild av en man, som sitter.

Claes Lönnblad-Björkholm
Projektkoordinator
Naturskyddsenheten
NTM-centralen i Södra Österbotten

Gamla dikningsplaner kan fås från NTM-centralen

För många bäckar och rännilar har en dikningssammanslutning (tidigare dikningsbolag) bildats vid en dikningsförrättning. Vid förrättningen har  dikningsplanen och kostnadsfördelningen fastställts och dessa är ikraft tills en ny förrättning hålls, även om sammanslutningen inte varit verksam på länge.

Sammanslutningen har som uppgift att underhålla bäcken/rännilen så att den är i planenligt skick. Till sammanslutningen hör markägarna till de fastigheter som finns på dikningens nyttoområde (nytto-området har fastställts vid förrättningen). En dikningssammanslutning upplöses inte, fastän markägarna på nytto-området ändras, utan de nya markägarna till fastigheterna på nytto-området utgör sammanslutningens nya medlemmar.

Ibland kan kännedomen om att en dikningssammanslutning finns glömmas bort, eller också kan dikningsplanen komma på villovägar. I sådana fall lönar det sig att ta kontakt med den lokala NTM-centralen, som har förteckningar över dikningsförrättningar som hållits. Förrättningarna finns i NTM-centralens arkiv , men en del äldre förrättningar har flyttats till riksarkivet. För att hitta en gammal förrättning behövs en karta som visar bäcken/rännilens läge, namnet på bäcken/rännilen och/eller förrättningsnummern. De flesta förrättningarna på NTM-centralen i Södra Österbottens område finns inritade på grundkartor.

En del diken har ingen dikningssammanslutning. Då kan dikena underhållas genom avtalsdikning, om alla markägare är eniga. Eventuella planer som gjorts för avtalsdikning finns inte hos NTM-centralen.

De flesta förrättningarna på NTM-centralen i Södra Österbottens område finns inritade på grundkartor, som finns på NTM-centralen.

 

Eva-Stina Bredgård
Vattenhushållningsexpert