Finland och Sverige hjälps åt i kampen mot invasiva främmande växter

Ett av de största hoten mot naturens mångfald är invasiva främmande arter. Genom Interreg Botnia-Atlantica-projektet INSPECT, försöker vi lägga grunden till bekämpningsarbetet på båda sidorna om Kvarken. NTM-centralen i Södra Österbotten fungerar som samordnande stödmottagare och våra övriga samarbetspartners i Finland är Forststyrelsen, Vasa stad och Pro Agria Etelä-Pohjanmaa. Länsstyrelsen i Västerbottens län leder projektet i Sverige och Umeå kommun deltar också. INSPECT arbetar med målarterna jättebalsamin och vresros, men slutresultatet hoppas vi att ska kunna implementeras också i bekämpandet av andra invasiva främmande arter.

Målet i projektet är inte enbart att inom projektets ramar bekämpa så många skadliga växtbestånd som möjligt, utan en stor del av projektet är testning av metoder samt att kommunicera och aktivera ytterligare aktörer. INSPECT arbetar både med att optimera befintliga metoder och testa nya. Vi testar bland annat många mekaniska behandlingar som behövs i vårt klimat, vad minsta möjliga mängden gift är, om miljövänligare kemikalier är effektiva, om värmebekämpning är en bra metod, om bete fungerar och hur olika material påverkar täckningsmetoden.

Vi undersöker inte bara bekämpningsmetoder utan kommunikation har också en stor betydelse i arbetet. INSPECT försöker utreda hur man på bästa sätt kan nå ut till allmänheten, kommuner och föreningar för att aktivera samhället i arbetet mot invasiva främmande arter. Detta sker genom sociala medier, hemsidor, pressmeddelanden, deltaganden i mässor och marknader (om pandemin tillåter). Genom kommunikationsarbete ordnas talkon och individuella markägare uppmuntras till bekämpningsarbete och erbjuds hjälp. I slutändan ska detta ge oss en helhetsbild om hur kommunikation kan hjälpa i arbetet att organisera arbetskraft och vilka sorters bekämpningsarbete som fungerar.

 

 

INSPECT pågår fram tills år 2022, men vår vision är att grunden vi lägger ska göra så att arbetet fortsätter. Vi ska ta fram handlingsplaner för de olika målarterna som ska kunna användas i arbetet mot andra invasivaväxter och med hjälp av vår information ska olika parter i samhället kunna arbeta vidare.

 

 

Följ och stöd vårt arbete på vår hemsida: www.ely-keskus.fi/INSPECT eller www.ntm-centralen.fi/INSPECT, på Instagram: inspect_invasivespecies och Facebook: Inspect, Invasive species eradication and controll.

 

Claes Björkholm
Projektkoordinator
NTM-centralen i Södra Österbotten

Strängare krav för miljötillstånd?

I mars fick vi ta del av en intressant vattenvårdsnyhet från vårt västra grannland Sverige. Nyheten återgavs också av YLE senare i april och har väckt en del uppmärksamhet, åtminstone i vattenvårdskretsar. Nyheten gäller några större fiskodlingar vid Höga kusten och svenska Mark- och miljööverdomstolens avslag på deras miljötillståndsansökan som i praktiken betyder att dessa fiskodlingar avslutas i sin nuvarande form. Enligt beslutet ansågs de berörda fiskodlingarna påverka havets tillstånd negativt. Odlingarna ligger ca 100 km från Vasa på andra sidan Bottenhavet.

Beslutet har en koppling till förverkligandet av EU:s vattenramdirektiv och prejudikatet från EU-domstolen vid fallet vid floden Weser där en muddring hindrades med hänvisning till skrivelserna i direktivet. Enligt tolkningen av vattenramdirektivet får inga enskilda faktorer som beskriver vattnens tillstånd försämras. Den tolkningen har nu i alla fall två av varandra oberoende domstolar gjort.

I Finland, som i resten av EU, uppgör vi förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för att lyfta fram de vatten som kräver åtgärder för att nå god status. I planerna presenteras grundligt vattnens tillstånd och hot samt de åtgärder som behövs för att nå god vattenstatus. Ett mål som är livsviktigt inte minst för många näringar som är beroende av rent vatten såsom fiske och en allt mer växande turism. I planerna definieras också undantag från miljömålen i de fall man anser att tidtabellen är omöjlig att nå. Det ursprungliga målåret i vattenvården var satt till 2015, ett år som vi redan passerat med många vatten ännu i tveksamt tillstånd. Vi lever alltså redan nu på undantagstid vad gäller de ursprungliga målen.

Vattnens tillstånd i de österbottniska landskapen är allt annat än god. Vi har övergödda vatten och utmaningar med sura sulfatjordar. Enligt domstolsutslagen ovan kunde det vara speciellt besvärligt att ompröva miljötillstånd om man utgår ifrån att vattenkvaliteten inte får ytterligare äventyras.

Tidigare har man ansett att vattendirektivet endast haft en allmänt styrande roll och dess juridiska betydelse har varit på många sätt oklar. Nu har man då istället i två olika fall tolkat att målen i direktivet är direkt bindande för näringsverksamhet. Detta betyder i praktiken att om en verksamhets direkta inverkan försämrar eller hotar vattnens tillstånd, eller vattnens återhämtning från tidigare belastning, så kan man inte bevilja miljötillstånd och verksamheten kan dömas att avslutas.

Så i våra grannländer. På vilket sätt kommer detta att beaktas i kommande miljötillstånd i Finland? Vi väntar med spänning.

 

Vincent Westberg
Specialplanerare
NTM-centralen i Södra Österbotten