Nu är det vattnens tur

Hur står det till med vattendraget i ditt närområde? Har det varit problem med algblomningar eller bekymrar igenväxning? I många vattendrag behöver närings- och partikelbelastningen från land minskas och restaureringsåtgärder vidtas för att förbättra tillståndet i vattendraget. Restaurering av sjöar, åar och kust- och småvatten är nu högaktuellt i och med statens program för effektiverat vattenskydd.

Foto om en sjö

För att uppnå god vattenstatus behövs gemensamma projekt tillsammans med kommuner, områdets invånare, företag, föreningar och andra lokala sammanslutningar. Understöd för restaureringsprojekt kan sökas via NTM-centralen senast 10.5.2019. Anslaget kan beviljas som prövningsbaserat understöd för projekt, som lokalt eller regionalt främjar målen för vatten- och havsvården i betydande utsträckning. Effektiveringsprogrammet stöder i synnerhet vattenrestaureringsprojekt som förbättrar status i övergödda (eutrofa) sjöar, havsvikar och rinnande vatten, viktiga vattenrestaureringsprojekt med avsikt på bevarandet av arter och mångfald samt projekt som stöder verksamheten i och utvecklingen av regionala nätverk för vatten- och havsvård. Understödet är i allmänhet ca 50 % av projektets godkända totalkostnader.

Lokala exempel på restaureringar och praktiska tips inför ansökan presenterades på informationsmötet om understödsmöjligheter som arrangerades av NTM-centralen i Södra Österbotten i mitten av april. Eeva-Maija Savola från Evijärvi kommun berättade om de omfattande restaureringar som gjorts och fortfarande planeras i sjön Evijärvi. Bl.a. har våtmarker skapats för att minska partikel- och näringsbelastningen från land och vattenväxter har avlägsnats med hjälp av slåtter i vikar som håller på att växa igen. Heli Jutila och Satu Järvenpää från Österbottens vatten och miljö rf. berättade om olika restaureringsprojekt som föreningen varit med och initierat i regionen inom ramen för projektet Kolmen VYYHTI. Deltagarna fick också ta del av resultat från olika spetsprojekt som genomförts i olika delar av landet då Jenni Jäänheimo från miljöministeriet presenterade ett urval av dem.

Foto från infomöte

Konkreta åtgärder och nya metoder har tagits fram inom regeringens spetsprojekt för vatten- och havsvården. Spetsprojekten och projekt gällande återvinning av näringsämnen har gett goda resultat och erfarenheter, skapat nätverk och nätverksmodeller, och de här kan användas då nya projekt planeras och genomförs. Förslag på restaureringsåtgärder i regionens vattendrag finns också i åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvården för åren 2016-2021. I åtgärdsprogrammen finns även annan användbar information om exempelvis belastningen i området.

Sök understöd från NTM-centralen!

Passa på att göra något konkret för ert närområdes vattendrag och sök understöd från NTM-centralen. Understödsansökan kan göras elektroniskt på webben och då är det möjligt att följa hur ansökan behandlas inom NTM-centralen. Länk till ansökan och mera information finns på webbsidan http://www.ely-keskus.fi/sv/web/ely/avustukset-vesiensuojelun-tehostamisohjelman-toteuttamiseen. Nuvarande ansökningstid går ut 10.5.2019 och följande ansökningstid startar på hösten 2019.

Information om effektiveringsprogrammet för vattenskydd finns här https://www.ym.fi/sv-FI/Natur/Ostersjon_och_havsvarden/Nytt_program_ska_satta_fart_pa_vattensky(49642)

Information om spetsprojekten finns här https://www.ym.fi/fi-FI/Luonto/Itameri_ja_merensuojelu/Ohjelmat_ja_strategiat/Vesien_ja_merenhoidon_karkihanke/Hankkeet (på finska).

Åtgärdsprogrammen finns på den här webbsidan https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Vesi/Vesiensuojelu/Vesienhoidon_suunnittelu_ja_yhteistyo/Vesienhoito_ELYkeskuksissa/EtelaPohjanmaa_Pohjanmaa_ja_KeskiPohjanmaa/Toimenpideohjelmat/Toimenpideohjelmat_ja_toimenpiteiden_tot(12815) (på finska).

 

Anna Bonde
Vattenhushållningsexpert
NTM-centralen i Södra Österbotten

Surt möter sött och salt

Surt möter sött och salt är rubriken som beskriver projektet VIMLA – Vatten och Människan i Landskapet. Projektet handlar inte om en smakupplevelse utan istället är det fråga om små vattendrag som mynnar ut längs kusten. Det salta representerar kustvattnen och sött representerar inlandsvatten som sjöar och åar. I Österbotten finns rikligt av sura sulfatjordar som avger surt vatten då de dräneras. Ibland är åvattnet så surt att också åmynningen och havet påverkas av det sura vattnet. Det här är sådant som ingår i VIMLA-projektet, där tio organisationer i Sverige och Finland samarbetar för att få fram nytt data och utveckla lösningar för att förbättra tillståndet i de små vattendragen längs kusten.

Samarbete över gränsen

Faktum är att sura sulfatjordar också påträffas på andra sidan Kvarken. Universiteten Åbo Akademi och Linnéuniversitetet samarbetar med Geologiska forskningscentralen och Sveriges geologiska undersökning, kring kartläggning och riskbedömning av sura sulfatjordar i Österbotten och Västerbotten. Kartläggningarna sker i första hand på projektets modellområden Toby å och Hertsångerälven. Målet är att få likartade och funktionella riskkartor för områdena på bägge sidor om Kvarken.

laihianjoki-yleiskartta

Toby å är ett modellområde, där sura sulfatjordar kartläggs och modellösningar testas.

wp_20160603_14_10_18_pro      sohlenius

Kartläggning av sura sulfatjordar i Toby ås och Hertsångerälvens områden.
Foto: Anton Boman och Gustav Sohlenius

Målet är vattendrag i balans

Då sulfatjordar grävs upp och utsätts för luft, sker en rad kemiska reaktioner som leder till att surt vatten och giftiga tungmetaller rinner ut i våra vattendrag! Det här gäller all slags markbearbetning, men projektets modellösningar berör i första hand jordbruk och skogsbruk. Lösningar och åtgärder behövs för att minska de negativa effekterna, såsom fiskdöd och utarmning av fisk- och bottendjursbeståndet i våra åar och åmynningar. Exempel på modellösningar är olika slags våtmarker och dammkonstruktioner. Målet är att sprida kunskap om åtgärder, som håller grundvattennivån så jämn som möjligt och därmed minskar risken för syresättning av sulfatjordarna. Det positiva med åtgärderna som ingår i projektet är att de samtidigt, om de genomförs i tillräckligt stor utsträckning, bidrar till att minska översvämningsrisken i området. I VIMLA medverkar Finlands skogscentral, Forststyrelsen och Skogsstyrelsen kring åtgärder och hänsyn i skogsbruket. Naturresursinstitutet LUKE står för sakkunskapen inom jordbruk och genomför tester på försöksfälten på Söderfjärden.

20160609_105224

Våtmarker och dammar är ett sätt att förbättra vattenkvaliteten och minska översvämningsrisker. Foto: Lotta Haldin.

Vilken nytta har vi av vattendrag i balans?

En viktig sak är kontakten mellan målgruppen, dvs. markägarna i området, och projektets forskare och myndigheter. Tack vare lokala jordbrukare och skogsägare får projektet värdefull feedback, samtidigt som förståelsen och miljöhänsynen ökar. Ett sätt att behandla de här frågorna är att prata om vad naturen ger oss. Vad kan vi göra för att öka värdet på de tjänster som naturen erbjuder oss? Alla vill ju ha fiskrika, rena vattendrag, men det är inte alltid så lätt att förstå sammanhangen mellan våra handlingar och deras effekter på vattenekosystemets tjänster. Vad händer om diken rensas i ett stort skogsområde? Det här leder i värsta fall till att värdefull odlingsmark översvämmas och fiskdöd i vattendraget. Samtidigt är ju också skogens virke en viktig ekosystemtjänst.

Möten i fält

Istället för att endast göra upp planer och strategier, är det bra att också arrangera tillfällen då alla tillsammans får möjlighet att träffas och diskutera konkreta exempel. Samtalen och idéerna flyter bra då man samlas därute en fin höstdag. Det kan vara ett besök vid ett skogsdike eller på en åker där en två meter djup grop visar jordmånens skiktning.

wp_20160721_08_30_41_pro
Försöksfälten på Söderfjärden. Foto: Anna Bonde.

flarken_elfiske
Elfiske förevisas på fältträff i Robertsfors, Sverige. Foto: Lars Berggren.

img_3637
Marken ”rostar” då sulfatjorden utsätts för luft. Foto: Anna Bonde

NTM-centralen och Länsstyrelsen Västerbotten ansvarar bl.a. för koordineringen och informationen i projektet. VIMLA-projektets webbsida finns på vimlavatten.org. Projektet pågår till 2018 och finansieras av EU-programmet Botnia Atlantica och Österbottens förbund. Den totala budgeten är drygt 2 071 000 euro, varav NTM-centralens andel är 368 000 euro. NTM-centralen är samordnande projektpartner.

logo_rgb_svefi  intrerreg-ba-sv-rgb

bonde_anna_pieni

Anna Bonde
Projektkoordinator
NTM-centralen i Södra Österbotten