Betande får och kreatur räddar den biologiska mångfalden

Betande djur ute i naturen var tidigare en vanlig syn på den finländska landsbygden och i skärgården. Alla har vi nog sett betande kor på ett ängsområde eller får som betat på en holme i skärgården, men visste du att de betande djuren är livsviktiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden på de blommande ängarna? 

Korna på ett värdefullt åstrandbete i Vetil upprätthåller den öppna hagmarksstrukturen på området och håller vegetationen lågvuxen och mångformig. Området har betats utan avbrott under årtionden eller till och med århundraden.

Vårdbiotoperna är akut hotade ängsmarker med stor biologisk mångfald

Vårdbiotoper är områden som under en lång tid använts för traditionellt jordbruk med bete eller slåtter. Det gamla ordspråket ”Ängen är åkerns moder” vittnar om ängarnas historiska betydelse. Vårdbiotoperna är mångformiga och hit räknas bland annat varierande öppna ängar, hagmarker, skogsbeten och hedar. Det traditionella betes- och slåtterbruket urlakade marken och höll vegetationen lågvuxen och mångformig. På ängarna lockar den rika blomsterprakten pollinatörer. De näringsfattiga ängsmarkerna och den döda veden inhyser många svampar och de vida öppna strandängarna är viktiga livsmiljöer för många sjö- och vadarfåglar. De värdefullaste ängsområdena brukar ibland kallas för Nordens regnskogar på grund av den stora artrikedomen!

Månlåsbräken är en liten ormbunksväxt som är knuten till öppna och torra ängsmarker. Arten har historiskt ansetts ha magiska krafter. Hagvaxskivlingar är ofta klart orangea och röda svampar som är knutna till fina ängsmarker. Många av arterna som är intensivt knutna till ängsmarkerna är idag starkt minskande till en följd av igenväxningen av ängarna.

Vårdbiotoperna är beroende av kontinuerlig skötsel för att upprätthållas. Som en följd av effektiviserade metoder inom jordbruket hålls största delen av boskapen inte längre på bete på de gamla ängs- och skogsbetesområdena. De tidigare öppna och mångformiga ängsmarkerna har börjat växa igen då merparten av områdena inte längre betas eller slås på hö. Igenväxningen leder till att de tidigare ängsområdena fylls med sly och buskage och vegetationen blir mera högvuxen och enformig, vilket leder till en stor minskning av mångfalden även inom de andra organismgrupperna. Under de senaste 50 åren har vårdbiotopernas areal minskat med ungefär 90%!

Helmi-livsmiljöprogrammet återför den forna blomsterprakten på igenvuxna ängsmarker

Inom Helmi-livsmiljöprogrammet (ym.fi) iståndsätts värdefulla ängsmarker. Utöver vårdbiotoperna iståndsätts och sköts även andra värdefulla livsmiljöer för att motverka minskningen av den biologiska mångfalden i vårt avlånga land. För vårdbiotopernas del är målsättningen med Helmi-programmet att iståndsätta igenvuxna vårdbiotoper och att få tillbaka områdena i aktivt betes- eller slåtterbruk.

NTM-centralen i Södra Österbotten har sedan starten av Helmi-livsmiljöprogrammet iståndsatt 23 vårdbiotoper, vars areal uppgår till 88 hektar. Av de iståndsätta vårdbiotoperna sköts merparten genom miljöavtal efter själva iståndsättningen. Endast 3 små objekt (totalt 2,8 ha) sköts med fortsatt finansiering via Helmi-programmet. De iståndsatta områdena finns i hela NTM-centralens verksamhetsområde, men de största och mest betydande objekten koncentreras till kusten och de vida strandängsområdena som är viktiga för fågellivet. Utöver de iståndsatta områdena är även många områden under iståndsättning och planering och dessutom letar NTM-centralen kontinuerligt efter nya iståndsättningsområden.

Vedholmens hagmarksområde i Kristinestad har iståndsatts under 2023 och sköts idag genom bete av får. På området förekommer flera värdefulla naturtyper och även krävande och regionalt sällsynta arter såsom luddhavre.

Iståndsättningen av ängsmarkerna finansieras med statliga medel. På NTM-centralens hemsidor finns mer information om stödet (ely-keskus.fi). Stödet beviljas i form av varor och tjänster. Åtgärder som finansieras är sådana som är nödvändiga för att området ska kunna återtas i betes- eller slåtterbruk och för att säkra områdets naturvärden. De vanligaste åtgärderna på områden som iståndsätts är iståndsättande röjningar och byggande av stängsel.

Planeringsområdet Sandens strandhage i Korsnäs ligger inom ett känt rovdjursrevir. För att skydda betesdjuren från rovdjuren byggdes rovdjursstängsel på området i samarbete med Viltcentralen. Eftersom strandområdet är låglänt med en lång strandlinje byggdes en innovativ form av flytande rovdjursstängsel i vattnet som ska verka avskräckande för rovdjur. På området betar både nötkreatur och får.

Hyypänjokilaakson arvokkaat perinnebiotoopit – kunnostuskohteiden Helmi 

Kauhajoella sijaitsevalla Hyypänjokilaakson valtakunnallisesti arvokkaalla maisema-alueella on saatu laidunkäyttöön kolme hienoa perinnebiotooppikohdetta. Nämä kohteet on inventoitu osana valtakunnallista perinnebiotooppi-inventointia. Maastokäynneillä kohteet todettiin olevan sekä maisema- että luontoarvoiltaan erittäin arvokkaita. Kun nämä tulokset esiteltiin maanomistajille, heille tarjottiin mahdollisuus kohteiden kunnostamiseen osana Helmi-ohjelmaa. Maanomistajat suhtautuivat myönteisesti kunnostukseen ja laidunnukseen.

Näistä kolmesta kohteista kaksi olivat olleet hoitamattomina vuosikymmeniä, minkä seurauksena alueille oli kehittynyt laajoja pusikoita tiheäkasvuisiin, nuoriin metsiin. Kohteiden kunnostus aloitettiin raivaamalla pusikoita entisiltä avoimilta niityiltä. Metsissä harvennettiin nuorta puustoa, jotta alueille saataisiin hakamaille tyypillinen avoimuus ja valoisuus. Lisäksi jokaiselle kohteelle rakennettiin lampaille soveltuva aita ja tarvittaessa myös sääsuojia sekä siltoja purojen ylitse.

Ensimmäinen laidunkausi sujui erinomaisesti suunnitelmien mukaisesti, ja tulokset ylittivät odotuksia. Lampaat viihtyivät hyvin uusilla laitumillaan, ja laidunnuksen ansiosta alueet ovat lähtötilanteeseen verrattuna kehittyneet merkittävästi parempaan suuntaan.

Anolanojan arvokas perinnebiotooppi kunnostettiin osana Helmi-ohjelmaa vuonna 2023. Siitä lähtien alueella on laidunnettu lampaita. Kohteen ilme muuttui jo yhden laidunkauden aikana täysin umpeenkasvaneesta ja korkeakasvuisesta niitystä avoimeksi ja matalakasvuiseksi niityksi. Kun hoitoa jatketaan, kohteen niittylajisto tulee rikastumaan vuosi vuodelta ja alueesta kehittyy entistä monimuotoisempi ja upeampi perinnebiotooppi.

Robin Sjöblom
Naturskyddsexpert /Luonnonsuojelun asiantuntija
NTM-centralen i Södra Österbotten
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus